Steven! Jag vill visa dig en sak. Den allvarsamma damen tittar uppfodrande på mig i vindfånget vid Torghallen och leder mig ut på trottoaren utanför den välbesökta kvartersbutiken mitt i Nykarleby.
Hon pekar på den sönderbrutna och fula asfalten som bryter sig fram västerut längs Sollefteågatan.
-Här är det många pensionärer och äldre som nästan fallit omkull i vinter och man kan bryta fötterna av sig när man går med tunga matpåsar till bilen. Det här måste nog staden ordna på något vis. Jag tackar artigt för att hon uppmärksammat saken och några dagar senare kontaktar jag staden och får till svar att staden genomför reparationer under hösten 2021 och att de ska lägga det på listan. Vidare informeras jag om att Sollefteågatan ska genomgå en större reparation 2022 och att det då borde vara fullt möjligt att genomföra en rejäl grundrenovering av trottoaravsnittet.
Steven – vem ska man prata med om korsningen mellan Ytterjeppovägen och Ringvägen? Damen som bryter in mellan mina träningspass på gymmet väcker en fråga som jag absolut inte tänkt på men som under diskussionen blir mycket intressant och aktuell.
Ett nytt daghem håller på och byggs nära korsningen mellan Ytterjeppovägen och Ringvägen. Korsningen är välplanerad men där finns ingen överfartsväg mot staden! Jag tänker på alla barn och föräldrar som ska färdas in mot staden och tar kontakt för att diskutera saken. Ett övergångsställe går enligt den redogörelse jag får att genomföra men från stadens sida understryks att vägsträckan in till staden längs Ytterjeppovägen inte är särskilt barnvänlig och det inte är mycket längre att ta sig in till stans längs gångvägen som viker av längs Juthbackavägen och att småbarn helst ska föras längs gångleder som är avsedda för fotgängare.
Steven! Hirvlax-skolan fungerar hur bra som helst och det finns många goda argument för att den ska finnas kvar.
Goda och välformulerade argument och skolan är fullt berättigad att fortsätta sin verksamhet. I fullmäktige talar jag för att skolan ska få förlängd respit och att skolans öde ska tas ställning till av ett nytt fullmäktige. Mitt förslag röstas ner efter en häftig debatt men diskussionen fortsätter och Hirvlax skola är idag i allra högsta grad levande. Efteråt tog bekymrade ortsbor med rötterna i Västra Munsala kontakt för att framföra sina synpunkter på skolans framtid och var även tacksamma för att frågan fick en politisk behandling.
Det är inget ovanligt att jag får frågor av stadsborna om vardagliga och konkreta frågor som berör deras vardag. Det är också något jag blivit van med efter mina år som förtroendevald i Nykarleby.
Tack vare mina uppdrag är jag tacksam över att ha fått lära mig hur stadens förvaltning fungerar, vilka människor man ska kontakta och att saker och ting oftast har fler än en sida. Att reda ut vilka prioriteringar stadens har i exempelvis underhåll och byggnationer av vägar är inte svårt när man en gång vet hur man ska göra och att påverka saker är fullt möjligt när man bemödar sig om att upprätthålla goda kontakter med stadens invånare och tjänstemän.
Valbarometrarna som granskas noggrant i dessa tider ger en bra bild av hur kandidater tycker och resonerar i olika frågor. Där är jag ganska nöjd över mina svar i ÖT/VBL:s och YLE:s kandidatbarometrar. Sedan när frågan kommer till vilka kandidater som bäst klarar av att driva genom sina vallöften och hålla fast vid sina värderingar i den ”politiska dragkampen” är naturligtvis erfarenhet och kunskap viktigt men mest av allt är ens eget engagemang avgörande.
Jag är alltid tillgänglig för Nykarlebybornas frågor och kommentarer av hur staden sköts. Oberoende av om man bor i Munsala, Jeppo, Centrum eller någon av landskommunens byar så har vi alla rätt att bli hörda.
Steven Frostdahl 