SFP-FULLMÄKTIGE

SFP:s partifullmäktiges möte i Karleby 23-24.4 präglas starkt av frågan om säkerhetspolitisk oro, men även vårt lands självförsörjningsbehov har lyfts upp i flera talturer. Processen kring NATO-anslutning har varit oerhört snabb i Finland och även Sverige och visar på en mycket stor fokusering på ländernas säkerhetspolitik.

Partiordförande Anna-Maja Henriksson lyfte fram den nya säkerhetspolitiska redogörelsen och konstaterade att den överstämde med den analys och de målsättningar som partiet haft i många år.

I mitt inlägg i partifullmäktige valde jag att lyfta fram ett nordiskt perspektiv och behovet av att uppmärksamma behovet av ett förstärkt, västlig perspektiv på handel, ekonomi, politik och strategiska satsningar.

Mitt inlägg i allmänpolitiska debatten på lördagen:

Sedan början av 2020 har vi befunnit oss i en dramatisk global förändringsprocess. Internationella förhållanden har påverkats av en global pandemi, tillspetsad konkurrens mellan stormakter och nu även krig i Europa, vilket vi knappast trodde var möjligt. När det gäller planläggning och strategiska satsningar behöver vi inse att Finland ekonomiskt och politiskt ofrånkomligen måste genomgå en kraftig omställningsprocess i västlig riktning.

Det är viktigt att vi i Finland gör nya omvärldsanalyser och att vi i planläggningsarbete och strategiska bedömningar väger in detta. Västra Finland befinner sig i ett unikt läge med industri, ekonomi, handel och infrastruktur som redan är väl sammanflätade med ekonomiska och politiska regioner västerut. Det ställs idag stora krav på energiomställning. En grön energihushållning där beroendet på rysk energi kan fasas ut blir enorma utmaningar i framtiden. Österbotten behöver dock inte väckas för det arbetet – vi är redan i framkant och varje euro satsad på innovativa satsningar inom landskapets energisektor är kloka satsningar.

Det nationella men även regionala planläggningsarbetet samt strategiska satsningar behöver riktas västerut. Det ges goda nationalekonomiska och politiska belägg för detta när man granskar våra rådande omvärldsförhållanden.

Jag tycker vi mycket väl kan erinra oss att ett av argumenten som framfördes för att försvaga svenska språkets ställning, ännu för ett antal år sedan, var att ryskan borde beredas en starkare roll som främmande språk i våra skolor.

I dagens läge är jag beredd att hävda att det svenska språket inte förlorat sin ställning i internationella relationer, snarare tvärtom, Vi har de senaste månaderna sett ett aldrig tidigare förekommande säkerhetspolitiskt utbyte mellan Finland och Sverige. Ledare för de bägge nordiska grannländerna har insett och förtjänstfullt även erkänt ländernas ödesgemenskap.

Vårt gemensamma arv, politiska traditioner och våra gemensamma värderingar gör att Sverige och Finland enkelt hittar varandra när gemensamma strategier och målsättningar ska formas. Här är det också viktigt att komma ihåg hur värdefullt det är att vi också kan föra diskussioner på ett gemensamt språk. Kloka statsmän och ledare i vårt land har alltid insett att svenska språket är ett viktigt redskap som hjälper oss hålla dörren öppen till en västlig gemenskap. SFPi befinner sig i en viktig och unik nyckelroll när det gäller att framhålla detta.  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: