Mediernas bevakning av politiken är ett viktigt och centralt uppdrag i en demokrati. Samtidigt är det också ett krävande hantverk för den journalist som vill göra det bra och samtidigt lyfta upp viktiga frågor som har samhällelig betydelse.
Där kommer det naturligtvis in spänningen mellan politikerna som personer och innehållet och konsekvenserna av den politik som de för. Politikers beteende är naturligtvis inte oväsentligt och har en plats i samhällsbevakningen. Jag tror ändå inte jag är den enda som upplever att det finns ett underskott i vad som borde vara en kritisk och samhällsmedveten analys av beslutsfattandet.
Utan att ha insyn i journalisternas professionella vardag vågar jag att anta att det tar tid, kunskap, engagemang och ett nyfiket intresse för politik för att man ska börja gräva sig ner i olika beslutsprocesser, kvalitetsgranska politiska beslut, följa upp konsekvenser av besluten och att granska politikernas roll i dem.
I kampen om att sälja lösnummer och webbaktivitet på hemsidorna är det förmodligen lättare att fokusera på, vad som ofta är politikers medvetna strategi för att skapa medialt intresse, men även sådant som väcker skandalyra och sensation.
Tidningsledarna känns ofta som den enda ”spänstiga” samhällsanalysen som sakligt och med kritisk lins fokuserar på dagspolitiken men jag upplever att vi idag har ett ännu större behov av samhällsanalys och att politisk journalistik borde få någon sorts uppvaknande.
Intressanta nyheter väcks till liv genom ett smakfullt, pedagogiskt och intelligent sätt att presentera dem. Att väcka nyheter till liv kring frågor som människor behöver eller har stor nytta i sina dagliga liv är fullt möjligt och för mig det som kännetecknar god och seriös journalistik.
Steven Frostdahl 