Rapporten om barn i låginkomstfamiljer som presenterades i ÖT/VBL i höstas är en bekymmersam varningssignal som måste tas på allvar. En allt större del finländska barn växer upp i familjer där ekonomiska bekymmer tynger vardagen. Ekonomiska bekymmer leder enkelt till sociala problem och utslagning.
Att barn fostras upp i fattigdom är på sikt både dyrare och leder till större sociala problem än att lägga resurser på att stödja en trygg barndom där vägen till studier, arbete och social mobilitet står öppna. Trots att det skulle finnas behov av fler riktade åtgärder för fattigdomsbekämpning är det skäl att konstatera att Finlands regering, trots det ansträngda ekonomiska läget, tar ett rejält ansvar. Regeringen presenterade en rekordstor budget för 2023 och i den finns åtgärder som är direkt riktade till de mest utsatta barnfamiljerna.
Sänkt el-moms, skatteavdrag för höga elräkningar och ett direkt el-stöd till låginkomsttagare är stöd som gynnar utsatta barnfamiljer som ofta behöver en hel del el i sin vardag. En sänkning av dagvårdsavgifterna och utbetalandet av ett extra barnbidrag var också åtgärder som var riktade till barnfamiljerna.
En liten höjning av barnbidraget för ensamstående föräldrar, kunde gott och väl ha varit lite högre men, principiellt är det viktigt att erkänna de stora försörjningsproblem som ofta utgör ensamstående föräldrars vardag. Att se över ytterligare åtgärder för att stöda den särskilt utsatta gruppen barnfamiljer är något som nästa regering absolut borde se över.
Även kommunerna kommer att bli tvungna att ytterligare utveckla sitt välfärdsarbete och investera i uppsökande och aktiv barn- och ungdomsvård. HyTe-koefficienterna som tas i bruk 2023 kommer på olika plan att leda till kommunerna tvingas ta ett större ansvar för kommuninvånarnas välmående, däribland också barn- och unga.
Att vi kan ta hand om våra barn och få dem till välmående, trygga och aktiva unga vuxna som tror på framtiden är en ödesfråga inte bara för dem utan för hela vårt samhälle.
ÖT/VBL 3-4.11.2022